Till alla mina älsklingar!

Så var den veckan förbi. Skratt, gråt, stressiga och underbara stunder,härliga leénden och sura miner. Allt som hör en lägervecka till har jag återigen fått uppleva. Många gånger har jag sagt att det är den sista, men jag kan bara inte låta bli att hålla mig borta, skribaläger är kärlek. Mycket har hänt under veckan som gått, och ingen av oss är rikigt den samma som då vi åkte iväg. Alla har vi förändrats, på något sätt, lärt oss nya saker om oss själva, och om andra. Vissa personer har överraskat, andra var nästan förutsägbara. Jag vill bara säga tack, tack för en helt superbra vecka, och om nån av er kära konfirmander råkar läsa detta - tack för sången, ni vet inte hur lyckliga ni har gjort mig! För er som inte var med - De sjöng så att tårarna rann för mina ( och eventuellt någon annans) kinder, det mina damer och herrar, har aldrig förut hänt på ett läger - så ni kan känna er stolta! Jag ser framemot söndagen då ni sjunger lika fint för alla andra ( för det gör ni ju - eller hur? )  Tack också till alla mina underbara hjälpledar kollegor, ni har varit jättedutkiga allihop, och jag försökte göra mitt bästa för att underlätta för er - hoppas att jag lyckades någorlunda i alla fall! Nu är jag så trött att det snurrar i mitt huvud, så jag tror att jag skall ta en snabb promenad och sedan lägga huvudet på dynan så jag orkar jobba i morgon! Puss på er,ToTi SöTt, vi ses på fredag! <3