underbart.

Herregud vilken morgon! M vägrade äta frukost och satt i princip i matbordet och gallskrek i en halvtimme.han vägrade sluta, och han lyssnade varken på mig, mormorn eller morfarn. De skulle på utflykt med dagis idag, och måste vara på plats halv nie. Kvart över ätta satt han fortfarande och skrek, så vi klädde på honom med våld, nu har jag helt ömma rev ben för han sparkade mig flera gånger då vi försökte få kläderna på. Sedan lyfte morfarn in honom i bilen och vi körde till dagis. Jag har nog aldrig sett en unge så arg(eller envis) förut, han var praktiskt taget blå i ansiktet av allt skrikande. Jag förstår inte hur han totalt kan vägra att lyssna, och tro mig, jag har prövat allt möjligt, från att bli ordentligt arg, bara höja rösten lite, skoja bort det, muta,prata, diskutera,göra det till en lek/tävling, och säkert något som jag har glömt. Och det är inte enbart mig han nästan konsekvent vägrar lyssna på, han lyssnar inte på någon, inte på mormor, mamma, Magnus  Borde fråga hur det är på dagis... Nåja, han var i alla fall utan morgonmål idag, kanske han lär sig något av det. Stackars mormor satt och grät vid köksbordet när vi kom hem för att hon tyckte att det var så hemskt att han inte ens lyssnade på henne. 

Tur så skall jag snart på kaffe med Jenna och Melanie, något positivt med den här dagen i alla fall!