Telefonsamtal och promenader i mörknet

Pratade en ganska lång stund med Helén medan jag var ut och gå. Tänk hur glad man kan bli av att höra en bekant röst, och gud vad skönt att prata med en person som vet precis vad varenda tystnad i samtalet betyder, och som vet hur hon skall få mig att skratta då tårarna börjar rinna. Tusen tack för det tösen min, det finns inte många ( eller ens nån, kanske högst en person) som känner mig så bra som du ( tja, efter vad blir det, snart 7-8 år borde man väl känna en person ganska så bra..). Miss you like hell, sku så vila gå ti siwa, köpa glögg, spetsa den med lite martini och komma ti dej å prata skit. Tyvärr finns det ett helt hav emellan, annars sku jag ha varit där på två ( okeij, kanske tio) röda sekunder. Men om  bara några veckor ses vi!

Italy 2009, save tonight!